
Med nya tjänstetecknet för ID-hund.
Då har vi genomfört ännu en träningshelg på HundCampus. Den här gången hade våra lärare och instruktörer helt och hållet fokuserat på utmaningar. Något som givetvis är nödvändigt för att komma vidare. Samtidigt har vi sett över alla våra rutiner och träningsritualer. Allt för att underlätta så mycket som möjligt för hundarna vid inlärningen. Det är lätt att börja slarva med rutiner kring inlärning när man kommit en bit.
En par av de tuffaste övningar jag hittills varit med om genomfördes. Den ena i bäckmörker i en fruktansvärt tuff terräng och den andra under en väldigt blåsig förmiddag med tuffa förutsättningar:
1. Kvällsövningen i mörker gick genom en mycket svår terräng, helt blint, men med lite stöd av en lärare. Spåret cirka 6 timmar gammalt. Xtrimma hade ett flertal tapp, men fick jobba mycket självständigt och löste problemen i samtliga fall. Några gånger med lite extra hjälp från läraren. Det var också en erfarenhet. Att backa och göra återupptag vid en plats vi visste att vi hade spåret har vi gjort förut, men att göra det helt blint var nytt. Här gäller det att kunna läsa sin hund och se när upptaget sker. Xtrimma var väldigt trött när vi kom i mål. Vi tog alldeles för få pauser, vilket också var en erfarenhet att ta med sig.
2. Ett spår lades ut som var en knapp kilometer lång. Underlagen var grus, gräs och asfalt. Terrängen medeltuff. Liggtid ca 3 timmar. Vädret var uppehåll med halv storm i vindarna. Spåret innehåll cirka 60 st 90-gradersvinklar. Spåret delades upp i fyra avdelningar. Två ekipage fick två avdelningar vardera. De gick sina spår växelvis. När alla fyra spåravdelningarna var genomförda var de vår tur. Vi fick en smeller från spårläggaren och gick sedan hela spåret efter att de andra var klara. Då fick vi ett cirka 3 timmar gammalt spår där två hundar och två förare redan gått spåret. Under alla dessa fötter låg ju fortfarande originalspåret kvar. Hur det gick? Ja, ganska bra faktiskt. Den första delen var väldigt utsatt för den starka vinden vilket försvårade arbetet med de många vinklarna. Doftmolekylerna dansade ju runt överallt så det var svårt att fastna i spårkärnan. Dock störde inte de andra hundarnas vittring speciellt mycket. Den andra delen av spåret låg mer i lä och var starkt kuperad. Det gjorde det hela lite enklare för Xtrimma som kunde följa spåret hela vägen ända ute i vinklarna. En tuff utmaning som krävde både maximal koncentration och uthållighet. Under en sådan övning är pauserna viktiga. Något vi måste träna mer på. Xtrimma vill gärna iväg och kan därför ibland bli lite slarvig.
Det svåraste av allt när det gäller lite tuffare spårövningar är att få hunden i precis rätt sinnesstämning. Inte för loj, inte för het. Givetvis väldigt individuellt för varje ekipage.
En annan övning var ett blint spårupptag. Ett inbrott hade skett. Vilken väg tjuven gått ut var känt. En tappad handske blev vår smeller. Det var bara att lägga upp en strategi och sedan försöka hitta spåret. Det är helt annorlunda att jobba helt blint, men efter lite hjälp av instruktörerna hittade Xtrimma till slut tjuvgömman. Det här är något vi måste öva på väldigt mycket mer.

Hämta doft från bilpedaler
Vi tränade återigen på att ta doft från en bil (pedaler, golv, säte) för att sedan ta upp ett spår från bilen. Även här krävs viss stadga i övningarna vid inlärningen. Allt från patrulleringen fram till bilen, påsättning av spårsele, smellersignal samt handtecken vid upptag. Allt ska sitta i ryggmärgen så det är bara att ta sig in i träningsbubblan.
Vi spårade även inomhus, nedför trappor, på vinden och i korridorer där mängder av människor och hundar dagligen passerar. Här är det inga problem. Xtrimma har lärt sig att diskriminera störningsspåren och fokusera på det spår som anvisats.
Ja, träningen går vidare, Xtrimma fyller 2 år i april och har nu tränat avancerade spår och ID i mer än halva sitt liv. Vi är långt ifrån klara, men vi är en bit på väg tack vare de bästa lärarna man kan tänka sig med Lennart Wetterholm i spetsen.
Jag måste säga att jag är imponerad av de som lär ut ID på fyra tillfällen och kan certifiera sina hundar därefter. Kurser jag sett på nätet. Nej, det är tyvärr inte möjligt, så det finns viss tragik i att man tror sig ha färdigutbildade och certifierade hundar efter så kort inlärning och träning. Det är helt enkelt inte möjligt.
Det är med stor ödmjukhet jag inser att ju mer jag tränar med min hund och ju mer jag lär mig som förare, desto mer inser jag hur lite jag egentligen kan. Vi varje svar på en fråga dyker minst två nya upp. Jag är glad över att jag fått den insikten att hundträning består inte av en massa quick fix. Det är ett gediget arbete som kräver en hel del kunskap och förståelse för hur min hund fungerar, hur varje hund fungerar då de alla är individer.
Men allt är inte bara träning och inlärning. Det är vänskap, kärlek och tilltro till varandra som är kryddan.